Totempålen 1997:2

Packa en ryggsäck Klassen skall åka till en stenåldersby på Gotland. Ungarna har samlat ihop en tomglashög tillräckligt stor för att bygga ett eget forntida begravningsröse. De har spelat teater, bakat tårtor och hållit basarer. Några få priviligierade föräldrar får åka med till det karga Gotland för att leva på barkbröd i kylan, klart det blir jag. Hur packar man för vildmarksliv? Resväskan verkar opraktisk, barnen skulle skratta ut en, ålagda som de är att själva bära ryggsäck. Ryggsäck får mig bara att tänka på John Bauers teckningar av långbenta troll med säckar med trinda småbarn på ryggen eller Kristens resa, han som en dag vaknar med en säck fastvuxen på ryggen, eller någon antik kloskap om människans bördor genom livet. Eller Gunde Svan. Jag lyckades nu knöla ner en sovsäck och ett liggunderlag i ryggsäcken. Sedan fanns det inte plats för mer. Var lägga skjortor, tröjor, sockor, storstövlar, småvarmt, undertröjor, mössor, vantar, regnställ, raggsockor, långkalsonger, halsdukar, handdukar, knivar och resten? Var packa mobilen, datorn, modemet, musen, cd-n, freestylen, hörlurarna och adaptrarna? Hur gjorde vikingarna? Jag var en gång vargunge och sa gob gob när ledaren sa geb geb, täljde pinnar och knopade knutar. Sedan scout en sommar på ett läger där den blöta, regnmättade röken från lägereldendrog genom tälten halva tiden varpå solen började skina och brunnen sinade så att vi fick dricka avsaltat havsvatten. Det var härdande och nyttigt. Det var allt det var. På senare år har jag blivit scoutförälder. Plötsligt och utan den minsta uppmuntran fann familjens flickor livets mening i scoutrörelsen. Att vara scoutförälder är att bedriva ett mindre spritköksåkeri. Hur många källare i Solna har vi inte besökt för att forsla fyrtio spritkök till en annan källare i Solna. Garderoberna dignar av sovsäckar, kåsor, halsdukar och scoutskjortor, tvättmaskinen av märken som faller av dess skjortor, diskmaskinen av bestick med små hakar som tillhör olika set, men aldrig samma set som de andra besticken som samtidigt dyker upp. Hur många voluminösa ryggsäckar har man inte sett knölas in i hissen av en hälften så stor flicka och återvända på söndagen efter stärkande marscher i regn och rusk, övernattningar under vindskydd och uppfriskande dopp i nyss upptinade tjärnar i storskogen. Naturen är så frisk och sund att de sover flera dagar efteråt med utrustningen utspridd på golvet. Filosofen Hegel hade rätt. Allt skeende söker sin motsats. Om bara skeendet kunde stanna där. För nu står man där naken med stint stuvad ryggsäck och inser att en stor del av stuvningen består av kläderna man själv ska ha på sig. Säverman (fr&arin